Orgelbrus i Christinae kyrka

I Christinae kyrka bjuds man på orgelbrus på fredagar klockan 12. Göteborgs främsta organister framför det bästa ur orgellitteraturen. Se annonser här.

Rouleauxstryckmaskin från Alingsås bomullsväveri

Foto Martin Olsson

Utanför Textilmuseet i Borås står ett skulpturliknande föremål, en så kallad Rouleauxtryckmaskin från Alingsås bomullsväveri. Den är tillverkad i slutet av 1800-talet. Är det någon som vet hur en sådan maskin fungerade?

Poetens plats

I oktober 2006 öppnade Stockholms kulturhus Poetens plats för att lyfta fram den svenska samtidslyriken mer. Ledande svenska poeter får möjlighet att skriva några rader som trycks upp på en affisch. Den visas i kulturhusets World News Café tillsammans med en kort författarpresentation. Se mer här. Kulturföreningen Tornet har inlett ett samarbete med Stockholms kulturhus. I Nolhaga park exponeras sedan hösten 2007 identiska affischer i ett vitmålat skyltskåp beläget på Emuernas ö bakom Nolhaga slott. Höstdagjämningen 23/9, vintersolståndet 21/12, vårdagjämningen 21/3 och sommarsolståndet 22/6 byts affischen ut och en ny poet tar till orda. Här kan man meditera över några rader nyskriven svensk lyrik som på olika sätt kommenterar den tid vi lever i. På Alingsås bibliotek finns ett bokbord där den aktuella poetens böcker presenteras.

Ann Jäderlund var först ut i höstas. Hon är en förgrundsgestalt i den våg av nyskapande kvinnlig poesi som vuxit sig stark i Sverige de senaste decennierna.

Det som är botten. Jag går
inte ensam. Stjärnorna ser mig.
Om ändå en enda. I brynet
vart hjärta. Jag delar
allting.

Ann Jäderlund

Nu under vintern har man kunnat läsa några rader av Göran Greider.

Göstas koffert

I en mysig källarlokal på Södra Ringgatan 11 hittar man Göstas koffert, en spännande butik med moderna antikviteter och nygjord design. Butiken är öppen vissa lördagar. Dessa tillfällen har karaktären av happenings med inbjudna kulturutövare som samlas kring ett speciellt tema. Se öppettider med mera på hemsidan.

En afton vid Mjörn

1952 blev sjön Mjörn riksbekant genom den populära schlagern En afton vid Mjörn. Musiken komponerades av Karl Severin (1895-1953), musiker i Göteborgsorkestern Kryssprickarna som ofta spelade på Polketten på Liseberg. Texten skrevs av Fritz Gustav Sundelöf (1895-1974), schlager- och kuplettförfattare som bland annat samarbetade med Ernst Rolf. Inspirationen till En afton vid Mjörn hämtades från Severins sommarvistelser vid Mjörn. 1940-41 var han musikkåren Kamraternas dirigent.

Här kan man höra sånggruppen Dur och Moll framföra En afton vi Mjörn. Prins Wilhelms dikt Sommarkväll reciteras mitt i.


EN AFTON VID MJÖRN

Susande vindar i skymmande snår
sjung om en soldröm som aldrig förgår!
Våg, du som slår mot den strand vi har kär,
bär mig ikväll dit där vännen min är.

Refräng:
Lång bort över åsarnas blånande kam
seglar små moln över kvällshimlen fram.
Så vill vi fara i tankarna nu
hän över drömmarnas sjö jag och du.

Skymningens stund är fylld av mystik,
vågor mot strand slår en drömtung musik.
Natten så stilla en slöja nyss drog
över de ängder där solen nyss log.

Refräng:
Lång bort över åsarnas blånande kam...

Månen en bro utav silver skall slå
när vi i kväll ner vid stranden skall stå.
Sen kan vi gå ifrån strand till strand,
på den vi nå in i sagornas land.

Refräng:
Lång bort över åsarnas blånande kam...

Det svenska jeansundret utgår delvis från Alingsås

De mycket trendiga jeansmärkena Nudie och Pace har sina rötter i Alingsås. Det förra skapades av Maria Erixon och Joakim Levin numera gifta. Joakim var en förgrundsgestalt i alingsåsbandet Räserbajs. Pace har sitt huvudkontor i Alingsås. Tillsammans med märken som Acne, Cheap Monday, Julian Red och Uncot Version utgör de det svenska jeansundret, vars produkter i huvudsak går på export. Både Nudie och Pace jobbar delvis med ekologisk bomull.

Gamla lyktor

Foto Martin Olsson

På Brunos garvaregård och Nygrens gård kan man hitta de här vackra ålderdomliga lyktorna. I boken Med Lillån genom Alingsås skriven av Evert Johansson kan man läsa:

Väktar-Andreas med efternamnet Björkdahl hade mycket att bestyra. I skymningen gick han lykttändarrond för att få "lyse" i de sparsamt förekommande utomhuslyktorna, vars bränsle utgjordes av rovolja. Varje afton hördes hans rop och bön:

Hör väktarens rop, klockan är 10 slagen
Gud bevare vår stad för eld och fiendehand

När någon var död hörde det också till väktarens uppgifter att kunggöra detta. Utbröt våreld slog väktaren larm med sin mullrande trumma, Till hans avgjort angenämaste uppgifter hörde tvivelsutan att buda till brölopp. Så småningom blev det fotogen i lyktorna och slutligen elektrisk belysning.

Rovolja kallas olja som utvinns av frön från kålrötter, främst raps. För att få fram olja krossas fröna och varmpressas eller extraheras. Till färgen är oljan gul och luktar karaktäristiskt. Oljan har använts för härdning av stål, smörjning samt belysning. Många fyrlampor drevs av rovolja i mitten av 1800-talet.

Neonskyltar i Alingsås

Foto Martin Olsson

I boken "Min stad Alingsås" med fotografier av Karl Åsén stannar jag särskilt upp inför ett fotografi som föreställer Torggatan. Det är vinternatt. Höga snövallar kantar trottoarerna, men det mest anslående är alla neonskyltarna med texter som Berners, möbler och blommor. Som eldskrift i natten lyste neonskyltarna upp många städer. Nu är de flesta borta. Det återstår endast 2000-3000 neonskyltar av de 120 000 somtillverkades under dess guldålder 1924-70.

I en artikel Göteborgs Morgonpost kunde man läsa om en Stockholmsresa 1936 där signaturen Ulixes häpnar över den modernt upplysta staden:

Det glittrar av miljoner briljanter. Ty de oräkneliga ljusskyltarna och lamporna återglimma i de skvalpande vattendragens speglar. Det strålar, sprakar, blänker och blinkar. Hela staden är ett ljushav, en fantastiskt rikt fasetterad välkomsthälsning.

Jag flanerar runt i Alingsås stadskärna på jakt efter några neonreliker. Resultatet är nedslående. Jag finner endast neonskyltar vid biografen Saga, servicebutiken Bon Bon, Hallbergs blommor och First Grand Hotel. Jag tycker att neonepoken är något som också bör uppmärksammas och bevaras till eftervärlden. Den är i allra högsta grad en del av vårt gemensamma kulturarv. Neonskyltarna minner om det tid då det moderna Sverige föddes. 50-talet var dess riktiga storhetstid. Då gjorde de sitt segertåg genom folkhemmet på bred front. Neonskyltarna blev ett uttryck förden framtidstro som kom att råda efter andra världskriget. Vid den tiden var formerna ofta mjuka och runda, gärna utförda i skrivstil. Sagabiografens neonskylt är ett utsökt exempel på detta.

Lea-Kal

Karl Nestor Andersson, 1895 - 1987, eller Lea-Kal som han också kallades var en av Alingsås största profiler och bohemer. Han var stor och stark och åkte runt på sin egentillverkade cykel. Lea-Kal bodde i Östadskulle, varifrån han cyklade in till Alingsås. Det finns många historier berättade om honom. Följande är mest spridd och har närmast karaktären av vandringssägen. Jag återkommer med fler Lea-Kal-historier vid ett senare tillfälle.

En gång hade en bil kört i diket strax före bron vid Brobacka. Just då råkade Lea-Kal komma cyklande förbi och frågade om han kunde hjälpa till. Bilföraren tittade förvånat på när Lea-Kal helt enkelt lyfte upp bilen med sin enorma kroppsstyrka och satte tillbaka bilen på vägen. Då flinande bilföraren till på ett opassande sätt, varpå Lea-Kal ilsknade till. Helt sonika lyfte han ner bilen i diket igen framför en snopen bilförare.

Alinge Texas

RÄSERBAJS är ett legendariskt alingsåsband som var verksamma mellan 1991 - 97. De spelade en trallvänlig tvåtaktspunk med inslag av folkmusik. Texterna innehöll en hel del samhällskritik. Räserbajs rönte uppmärksamhet även utanför Alingsås.

Bandmedlemmar:
Joakim Levin - trummor, sång (senare grundare till det kända jeansmärket Nudie)
Joel Nadolski - trummor 1991-93
Richard Stark - gitarr, sång
Erik Hjortstam - bas, sång
Martin Gustafsson - gitarr, sång

Album
Noppriga Tights & Moonboots 1995

Singlar
Drömmen om EG 1992
Hår på bröstet 1993
Fina flickor 1994
Jag, legend 1994

En av Räserbajs mest kända låtar heter Alinge Texas från albumet Noppriga Tights & Moonboots som på ett närmast rebelliskt sätt beskriver småstadens mindre angenäma sidor. Lyssna gärna på den och andra räserbajslåtar här.

Udda indentitetsmarkörer

Det har alltid rådit en viss rivalitet mellan Alingsås tre fotbollslag: Gerdskens B K, Holmalunds I F och Alingsås I F. På 50-talet hade de olika falangerna sina bestämda caféer. Gerdskens B K höll till på Café Göta, Holmalund I F på Café Lilja i huset mitt emot Missionskyrkan och Alingsås I F på Gustavs konditori vid Stora torget där Resia har sin butik idag.

A I F:are, som såg sig som lite finare än de andra, markerade sin lagtillhörighet genom en speciell cykelstil. De satt med halva ändalykten på sadelknoppen, trampade med fötterna utåtvända och hade arbågarna uppdragna upp mot armhålorna. Än idag lär man kunna se gamla AIF:are cykla runt på det här viset.

Färgeribron

Färgeribron på Plangatan, den vackra stenvalvsbron från 1823, med Nattsénska gården i bakgrunden. Den är en av tre historiska broar i Alingsås stadskärna. De andra två är Väveribron i trä och Gasverksbron i sten. Kan småstaden bli mer idyllisk än på det här vykortet från omkring 1950?

Namnet har bron fått av kvarteret Färgaren där Jonas Alströmers manufakturverk hade sitt färgeri. Här fanns stora kittlar och färgbad där garner och annat färgades. Bron kallas också Badhusbron och Fattighusbron. På parkeringen i kvarteret Kämpen låg nämligen ett badhus i sten som byggdes på 1890-talet. På andra sidan Plangatan fanns ett tvåvånings trähus där det bland annat bedrevs fattigvård, vilket också givit bron ett av sina namn.

Jenny Asplund

Jenny Asplund fick Alingsås kommuns kulturpris 2005. Denna unga och talangfulla konstnär arbetar med bild, musik och animation. Se och hör mer av hennes verk här.

Ragnar Thoursie

En öppen stad,
ej en befästad, bygger vi gemensamt.
- Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

Ofta citerade rader av poeten Ragnar Thoursie, vilka jag tycker fungerar utmärkt som en vision för en stad som Alingsås. Ragnar Thoursie föddes 1919 och växte upp i Katrineholm. Han var poeten som kom att arbeta i statens tjänst på SJ och AMS. I början av 2000-talet var han bosatt i Alingsås under några år men bor numera i Nacka. Ragnar Thoursie räknas, trots sin blygsamma produktion. som en av den svenska modernistiska lyrikens främsta, mest egenartade och stilbildande författare.

Han har givit ut följande böcker (samlingsvolymerna undantagna):
Emaljöga 1945 (diktsamling)
Nya sidor och dagsljus 1952 (diktsamling)
Kråkorna skrattar 1989 (diktsamling)
Ditt ord är ljus 2001 (självbiografi)
Elefantsjukan 2003 (självbiografi/roman)
Igelkottsfrid 2007 (självbiografi)

Citatet ovan är hämtat från "Sundbybergprologen" som ingår i diktsamlingen Nya sidor och dagsljus Den utvecklar sig till en 50-talsoptimistisk hyllning till det svenska folkhemmet och målar upp en hoppfull framtid i ett samhälle byggt på gemenskap och samförstånd. Olof Palme kom ofta att citera delar av "Sundbybergprologen".

Mindre hackspett i "Kongo"

I mars börjar våra hackspettar bli mycket aktiva. Man hör ofta deras trumvirvlar när man är ute och går i skog och mark. På rytmen kan man höra vilken art det är frågan om. I alsumpskogen "Kongo" invid Tallhyddan har man stora möjligheter att få se och höra rariteten Mindre hackspett, på latin Dendrocopos minor. Den är cirka 14 centimeter och har kort näbb. Honan går helt i svart-vitt medan hanen har rött på hjässan. Den saknar helt det röda på undersidan som den Större hackspetten har. Det vanligaste lätet är ett rätt dämpat ”pii - pii - pii”. Den brukar trumma upp till två sekunder med 10 - 30 slag, något mer dämpat än den Större hackspetten.

Alstroemeria

Alstroemeria pelegrina har fått sitt namn efter Jonas Alströmers son Claes Alströmer, elev till Linné. Denne skickade frön av alstroemerian till Sverige och Linné belönade Claes genom att döpa blomman efter honom. Den ursprungliga vilda arten växer naturligt i kyliga bergsområden i Sydamerika. Från denna art har det utvecklats en rad hybrider som är populära snittblommor idag.

Andres Serrano på Alingsås konsthall

Utdöda yrken i Alingsås

När jag tittar i kyrkböckerna från 1600- 0ch 1700-talets Alingsås stöter jag på en mängd yrken som inte längre existerar. Ofta rör det sig om olika hantverksyrken, ömsom välkända, ömsom bortglömda. Efter hantverkstiteln hittar man ofta gesäll eller mästare, vid enklare hantverkssysslor inte sällan dräng. Jonas Alströmers manufakturverk påverkar utvecklingen av mer specialiserade hantverk under 1700-talet. Icke-yrkesrelaterade benämningar finns också samlade såsom utfattig, uppgiven fader och dansk fånge. Jag undrar vilka människkoöden som döljer sig bakom dessa. Man får en god överblick över vilka yrken som kommer och går och när kvinnorna blir yrkesverksamma utanför hemmet. Här kommer ett litet urval. Jag har valt bort de vanligaste yrkestitlarna såsom smed, bagare med flera.

HANTVERKARE
pråmbyggare, semskemakare, prässare, tapetmakare, estofrvävare, ullkammare, sadelmakare, strumpvävare, tobaksspinnare, silkesberedare, frismakare, bandvävare, silkeskardare, spansk klädesvävare, nålmakare, perukmakare, hattstofferare, kammakare, florettkardare, florettspinnare, flanelltryckare, klensmed, guldlagare, skrubblare, filtare, gyllenmakare, karduansmakare, strumpestohlsmed, hellmästare, pipmakare, göttlemakare, lindevävare, skärslipare, vagnmakare, gördelmakare, hovslagare, tobaksrullare, silkesfärgare, fällberedare, bandvävare, handskmakare, överskärare, stellmakare

ÖVRIGA YRKEN
frörrijdar, fältskiärare, statzienare, qwartermästare, tullskrifare, kyrkiostöten, possemeterare, viktualehandlare, ullkrämare, överskrifvare, ängevaktare, magasinskrivare, lego piga, dagkarl, befallningsman, färgeplantör, kornett, ostindiefarare, ullkötör, reservkarl, statsklockare, ålderman, schäfer, visitör, pipförare, hegderiddare, hållkarl, arbetskarl, trakteur, hökare

Kläddesign i världsbutiken Solen

I Alingsås har vi förmånen att ha världsbutiken Solen med rättvisemärkt hantverk från hela världen. Sedan en tid tillbaka har butiken även gått in i konfektionsbranschen. De är återförsäljare för fyra klädmärken:
People Tree
Dem Collective
Ideo
Zion
Oria
Idag är det inga problem att hitta ekologiska och rättvisemärkta kläder som har en spännande design.

Alingsåsfunkis

Den internationell stilen eller "funkisen" stora genombrott i Sverige kom med Stockholmsutställningen 1930. Här är några exempel på alingsåsfunkis som ingår i vykortserien Sagokonst från runt 1950. De är de första tryckta färgvykorten. Innan dess hade det endast funnits handkolorerade vykort. Bilderna föreställer:

(1) Kallbadhuset i Gerdsken som låg utanför nuvarande Ica Maxi. Det byggdes 1933 och revs 1965.

(2) Chokladfabriken Suchard som låg i nuvarande Hälsostudions lokaler.

(3) Flerfamiljshusen vid Göteborgsvägen som ser ungefär likadana ut idag.

Skvallerstenen på Drottninggatan

Vid förra sekelskiftet rymdes huvudparten av Alingsås bebyggelse inom Ringgatorna. I stadens nordöstra hörn, där Östra och Norra Ringgatan möts, låg ett hus som kallades "Skarpa Nord", rivet sedan länge. Husets oskyddade läge gjorde att nordanvindarna hade fritt spelrum, varav namnet. Huset var också det första man mötte av Alingsås när man kom från Kungälvs- eller Vänersborgshållet

Ett annat hus en bit in på Östra Ringgatan är däremot bevarat. I detta blåmålade hus, som håller på att renoveras, hade konservator Svartholm sin verksamhet tills för några år sedan. Huset är representativt för hur alingsåsare i allmänhet bodde för hundra år sedan och är ett av få kvarvarande exempel. I hörnet Östra Ringgatan-Drottninggatan reser sig en liten sten invid husknuten. Det är en så kallad skvallersten där man förr kunde sitta och iaktta de resande som kom från ovan nämda håll. Den är dock inte särskilt komfortabel att sitta på kan jag intyga.