Ny bok av Erik Andersson

Erik Andersson, född och bosatt i Västra Bodarna, är både författare och översättare. Han har sin författarlya i centrala Alingsås och är främst känd för att genomfört nyöversättningen av J R R Tolkiens Ringen-trilogi. Han har också översatt Oscar Wild, Nick Hornby, James Ellroy, Patricia Cornwell, Flann o`Brien och Francisco Goldman och har nu givit sig i kast med den tunga 1900-talsklassikern Odysseus av James Joyce. Han skriver också essäer i GP och DN samt egna böcker:

Ättlingen från Mecklenburg, 1993
Hemskt osams, 1995
Gyllene gåsen, 1997
Hålor av hin, 2002
Bengt, 2003
Översättarens anmärkningar(dagbok om översättningen av Ringen-trilogin), 2007

Nu är Erik Andersson åter aktuell med en egen roman Den hopens dal, vars handling kretsar kring en nyanländ journalist på Varaslätten som börjar intresserar sig för lokalhistoria. Hennes artiklar får mest gillande men väcker även en del vrede.

Nätverket Brudarnas konstrunda till Tornet

Foto: Eva Bäcklund

Eva Bäcklund
Hillevi Nagel
Maja Kristin Nylander

Ställer ut inuti Tornet i Nolhagaparken, Alingsås 23 augusti – 31 augusti lördag och söndag kl 12-16 (övriga tider enligt överenskommelse)

Vernissage lördag 23 augusti kl 12

Ett samarrangemang med Kulturföreningen Tornet.

Vi bryter ny mark, och är först med utställning inuti Tornet! I denna speciella miljö som i sig självt är en tidskapsel visas fotografier som visualiserar och reflekterar över tid och minnen.

Ett hundratal fotografer ställer ut sina verk på olika platser runt om i landet och utomlands. Ni hittar oss i Alingsås, Göteborg, Vancouver, Malmö, Bollnäs, Stockholm, New York, Segerstad, Örebro och på många andra platser.

Med denna konstrunda vill vi visa vår mångfald och spridning i Sverige och utomlands. Vi vill verka för fotografi som konstform och utöka kunskapen om nätverket. Utställningsformer varierar, från fönsterutställning i Bagarmossen till utställning på Citykompaniet i Skellefteå. Några har gått samman, andra ställer ut själva. Det enda gemensamma är nätverket och att vernissagen för samtliga utställare äger rum klockan 12.00 den 23 augusti 2008.

Nätverket Brudarna är egentligen namnet på en mejlgrupp för kvinnliga fotografer och fungerar idag som diskussionsforum för frågor som rör fotografens vardag. Det är ett fritt forum för likasinnade men ändå på individuell nivå. Från att ha varit ett litet Stockholmsbaserat nätverk har vi snabbt vuxit till ett mångfacetterat nätverk i hela Sverige och även utomlands. Idag är vi cirka 300 brudar verksamma runt om i landet och utomlands inom mode, reklam, konst och bildjournalistik.
Ur pressmeddelandet





















Tryck på bilden för större storlek.

Operaprogrammet från Metropolitan är klart

Programmet för de direktsända operaföreställningar från Metropolitan som kommer att visas på Sagabiografen är nu klart. Det är samarbete mellan Kulturföeningen Tornet, Sagabiografen och The Metropolitan Opera i New York. Sändningen startar ca 30 min innan och inleds med bilder och ljud från publiksorlet. Under paus, om det är paus, kommer det visas bilder från backstage samt förekomma viss servering. För mer info och bokning av biljetter och abonnemang se här.

1 Lörd 11 okt 2008, kl 19.00
STRAUSS: SALOME
Finska operastjärnan Karita Mattila skapade stor sensation när hon 2004 sjöng Salome på Met för första gången. Hon repriserar sin enastående tolkning av rollen, inklusive hennes oförglömliga "De sju slöjornas dans". Mikko Franck dirigerar.Längd 1 tim 40 min, ej paus.

2 Lörd 22 nov 2008, kl 19.00
BERLIOZ: FAUST FÖRDÖMELSE (LA DAMNATION DE FAUST)
Ny produktion.Berlioz betraktelse över godhet och ondska tolkas av Robert Lepage, en av teaterns mest nyskapande regissörer. Marcello Giordani gör titelrollen mot Susan Graham som Marguerite och John Relyea som Mefistofeles.James Levine dirigerar detta alltför sällan spelade mästerverk.Längd 2 tim 45 min, en paus.

3 Lörd 24 jan 2009, kl 19.00
GLUCK: ORFEUS OCH EURYDIKE (ORFEO ED EURIDICE)
Denna jätteframgång från säsongen 2006-07 regisseras av Mark Morris.De fantastiska artisterna Stephanie Blythe och Danielle de Niese gestaltar titelrollerna. James Levine dirigerar.Längd 1 tim 30 min, ej paus.

4 Lörd 7 feb 2009, kl 19.00
DONIZETTI: LUCIA DI LAMMERMOOR
Mary Zimmermans succéproduktion hade premiär säsongen 2007-08.I huvudrollerna ses den karismatiska Anna Netrebko mot Rolando Villazón som hennes älskare och Mariusz Kwiecien som hennes tyranniske bror.Marco Armiliato dirigerar. Längd 3 tim 35 min, två pauser.

5 Lörd 7 mars 2009, kl 19.00
PUCCINI: MADAME BUTTERFLY (MADAMA BUTTERFLY)
Patricia Racette återvänder till titelrollen i Anthony Minghellas anslående produktion, en ny klassiker på Mets repertoar. Denna kritikerhyllade iscensättning hade premiär under säsongen 2006-07 på Met och Times Square. Marco Armiliato dirigerar.Längd 3 tim 25 min, två pauser.

6 Lörd 21 mars 2009, kl 19.00
BELLINI: LA SONNAMBULA/SÖMNGÅNGERSKAN
Ny produktion. Mary Zimmermans nya produktion undersöker temat kring sömn och vaka i en uppsättning som utspelas i nutid. Bellinis lyriska musik klingar vackert med Natalie Dessay och Juan Diego Flórez i huvudrollerna.Evelino Pidò dirigerar.Längd 2 tim 30 min, en paus.

Med reservation för eventuella ändringar i rollbesättning, repertoar och visningstid.

Alingsåsskildring

När jag just hade flyttat till Alingsås för drygt fem år sedan fick jag ett mail från en vän i Göteborg som i så här lyriska ordalag skildrar Mjörn och Alingsås:

Under min praktikplats där under förra våren föll jag pladask. Den underbara parken, där jag vandrat och klättrat och strosat. Blickat ut över min favorit bland sjöar, Mjörn, så lockande, mystisk, öppen, inbjudande och återhållsam på en gång. Jag kan inte tröttna på den sjön. Alla dess små öar och vikar. Blandningen av vräkiga lyxkåkar och lågmälda torp utefter dess stränder och en gränslös variation av trädslag, bergarter, konturer. Ett vatten som glittrar stilla, visar bottnen genom klart vatten på vissa ställen. På andra ställen ruvar mörker och stora djup. Dimma och vass sveper in och döljer vikar.

Ett par minuters vandring från parken står man inför valet: Till vänster mot lasarettet och alla dessa vackra, gamla personligt utformade trävillor? Rakt fram för att nå centrums alla sidogator och gränder? Vart är jag? Har jag gått här förut? Vad är detta för hus? Nya upptäckter, nya intryck, allt i lagom format. Staden liknar på något sätt sjön; välkomnande och inbjudande samtidigt som den är försiktigt återhållsam. "Dundra inte fram, se, upplev och upptäck mig bit för bit, med tåtlamod och stillhet". Man vandrar genom tid och rum, genom stilar och stilbrott, genom olika personligheter och smaker. Gårdar och gränder. Ja, Alingsås fick definitivt en mycket stor plats i mitt hjärta också, jag har fortsatt att ibland att ta tåget upp för att uppleva staden, parken och sjön. Dragit med mig min son och vänner upp för att de ska se, bara se och ta in.

Upprop om Alingsås museum

Intresseföreningen Museets vänner, som kommer att bildas den 18 augusti, har formulerat följande upprop:

Låt museet vara kvar i HELA Alströmerska magasinet
Skriv på upprop!
Museets vänner vill att museet ska vara kvar i HELA Alströmerska Magasinet med resurser att utvecklas och marknadsföras som det gjordes förr, och även en framtida utveckling med tillbyggnad i parken.

Namnlistor finns på följande platser: museet, Hallbergs blommor, bokhandeln, Stampens kvarn, biblioteket och Alingsås tidning.

Metropolitan till Alingsås

Redan i höst kan man uppleva opera i världsklass i Alingsås. Kulturföreningen Tornet, Sagabiografen och The Metropolitan Opera inleder nämligen ett samarbete som gör det möjligt att se direktsänd opera från New York i Sagabiografens lilla salong. Första föreställningen blir Salome av Richard Strauss i oktober och sedan följer ytterligare sex operor fram till sommaren 2009. Det blir möjligt att köpa abonnemang

Tilda Lovell i Kanontornet i Gräfsnäs slottsruin

Från pressmeddelandet:

Tilda Lovell, Körprojektet

När man möter Tilda Lovells konstnärskap stegar man in i en annan värld. Den är befolkad av udda figurer, tillsynes skapade genom konstnärens lekfullhet då hon hittar ett föremål. Hon har inspirerats av den medeltida konstnären Hieronymus Bosch men genom att presentera dem i tredimensionell form blir de så påtagliga. Skrämmande men samtidigt humoristiska och när de också får liv och en egen röst som i videoverket Körprojektet blir upplevelsen fulländad.

”När jag går i Gräfsnäs slottsruin hör jag ofta besökare prata om fångarna och fängelsehålorna. Gräfsnäs var ett slott, även om galler för fönstrena och de råa tegelväggarna kan få oss att tro annat. Hit vill jag ta Tildas figurer. Jag ville ge dem en plats där de hör hemma. De är delvis uppbyggda av skelettdelar som fått ett nytt liv genom konstnärens fantasi.”
Koordinator Kajsa Frostensson

Tilda är född och uppväxt i Göteborg. Hon tog examen från kungliga Konsthögskolan 2003 och verkar sedan dess som konstnär i Stockholm.

Föreningen Tornart visar videoverket Körprojektet av Tilda Lovell i Kanontornet i Gräfsnässlottsruin från den 12 juli till den 31 augusti.

Öppning 12 juli kl. 12.00

Musik i sommarkväll

I Christinae kyrka drar snart det årliga evenemanget Musik i sommarkväll igång. Det är framförallt två konserter som jag tycker utmärker sig:

13 juli kl 20
Lars Jansson Trio och klassisk pianist
Här kan man läsa mer om Lars Jansson, vår internationellt erkände jazzpianist.

20 juli kl 20
Ung cellovirtuos möter etablerad pianist
Andreas Brantelid - cello
Bengt Forsberg - piano

Sommarprogram i Nolhaga park

Se hela programmet här.

Spår av Ristningar

Spår av Ristningar
- en föreställning som ger liv åt bronsålderns magiska hällristningar.

Är du nyfiken på vad det var för människor som levde för 3000 år sedan? Vad det är för spår de har lämnat åt oss och varför? Följ med på en resa bakåt i tiden till hällristningarnas värld full av myter, gudar och magi! I sommar kommer man att kunna se Spår av Ristningar utomhus, i skymningen. Dans varvas med berättelser om kärlek, sorg och kretsloppet mellan liv, död och återfödelse. Suggestiv musik bidrar till att ge hällbilderna liv igen. Varje föreställning blir unik eftersom dansen och berättande utgår från den plats den spelas vid.
(från Embla dans och teaters hemsida)

Dans: Anna Wennerbeck
Arkeolog och berättare: Henrik Hallgren
Musik: Anders Hagberg

Plats: Lövekulles klippor
Tid: 25 juli kl 20

Nattvioler på Brogårdens ängar

Stilla försommarnätter sprider sig en angenäm doft ut över Alingsås. Den kommer från de vilda orkidéer som ofta växer där man utför någon form av slåtter. De flesta hittar man på Brogårdens ängar där jag räknat till ett fyrtiotal.

Det rör sig om nattviol platanthera bifolia eller grönvit nattviol platanthera chlorantha, båda luktar mest efter mörkrets inbrott. De är svåra att skilja åt, förekommer ofta sida vid sida och ibland i hybridformer. Nattviol är mindre, har smalare blad och starkare blomdoft. Ni ser den på bilden ovan.

Remake - att koka soppa på en spik

Remake - att koka soppa på en spik. Hitta fantastiska kläder och prylar som fått nytt liv Det är det aktuella temat hos antik- och designbutiken Göstas koffert som är öppen nu på lördag den 28 juni kl 11 - 15

P H Rosenström på DVD

Forna museichefen Per-Henrik Rosenström har genomfört över 500 stadsvandringar i Alingsås under årens lopp. Genom dessa uppmärksammades Alingsås historia och äldre byggnadsbestånd. Hans stadsvandringar var en bidragande orsak att förhållandevis många hus skonades i Alingsås under rivningsraseriets dagar på 1960- och 70-talen.

Förra året spelade Rosenström in en DVD i samarbete med Alingsås Hembygdsförening där han ånyo bjuder på stadsvandring i Alingsås. Han gör följande stopp:
Stora torget
Jonas Alströmer-bysten
Våren
Alströmerska magasinet
Charles Hill-bysten
Christinae kyrka
Drottninggatan
Petter Olsons gård
Brunos garvaregård
Nygrans gård
Plangatan

DVD.n finns att köpa på Turistbyrån eller låna på Alingsås bibliotek.

Järnvägsstationen

Här är en fin vinterbild på Alingsås järnvägsstation som stod färdig 1857.

Västra stambanan började byggas av staten år 1855 och första spadtaget togs vid Lövekulle där det finns ett minnesmärke över byggstarten.

1862 invigdes hela Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Den fick stor betydelse för Alingsås stads utveckling.

Resan mellan Göteborg och Stockholm tog 14 timmar, flera gånger snabbare än de alternativa ressätten. Ångbåt tog några dagar runt Skåne eller i Göta kanal.

Petter Lindgren på Poetens plats

Vid sommarsolståndet lör den 21 juni sätts en ny affisch upp på Poetens plats med en dikt av Petter Lindgren. Poetens plats är belägen på Emuernas ö bakom Nolhaga slott.

Vernissage: lör den 21 juni kl 14

Från Stockholms kulturhus infoblad:
Petter Lindgren, född 1965 och bosatt i Stockholm började skriva dikter när han gjorde vapenfri värnplikt vid biståndsorganisation en Sida. Tidigare hade han skrivit låttexter och ägnat sig åt musik. Själv säger Lindgren att det viktigaste med poesin är själva skrivakten, att upptäcka att han har något på gång som han inte trodde sig kunna förmedla. ”Det ger ett slags lycka som är svår att hitta någon annanstans.”

Lindgrens poesi har beskrivits som ögonblicklig och fåordig, med hög densitet och mycket luft på sidorna. Ett återkommande tema är fotografiet, både utifrån form och som motiv.

1994 debuterade han med den prisbelönta diktsamlingen Långtbortistan på Albert Bonniers förlag. Därefter följde Porträtt av en död småbåtsägare som utspelar sig i miljöer där Lindgrens numera bortgångne morfar rört sig. Övriga titlar är Ett trögare slags bläck, 2000 och Landskapet, 2005. I den senare bildar morfaderns brev grunden i dikterna. Lindgren låter vissa ord byta plats med andra, hämtade ur morfaderns övriga skriftliga kvarlåtenskap, skolböcker, kassakvitton, ritningar och vykort.

Mellan 1998 och 2001 var Lindgren redaktör för Lyrikvännen och är nu vid sidan av sitt skrivande verksam som litteraturkritiker på Aftonbladet.

Nolhaga Naturskola

Det har sammanställts en utmärkt Naturskola över Nolhagaområdet av Ingvar Andersson. Den är under uppbyggnad men innehåller redan nu förslag på en rad aktiviteter. Naturskolan ger oss möjlighet att fördjupa oss i områdets flora och fauna. Vi är lyckligt lottade i Alingsås som har ett sådant centralt beläget naturområde med så många kvaliteter. Ni hittar Nolhaga Naturskola en bit ner på Kommunens hemsida. Dokumenten ligger i PDF-format. Här kommer innehållet i sammandrag:

Nolhagamiljöer
Gamla ekar
Bergets hedebokskog
Nolhagaviken
KONGO - ett unikt alkärr

Några arter
Daggmasken - "markens osynlige arbetare"
Gråsuggan - en doldis
Gammarus - den snabba märlan
Husmasken - doldis i olika förklädnader
Hinn- och Hoppkräfter

Fåglar
Vinterfågelmatning
Vinterfågeltur
Fågelturer i vårens hägn
Nolhagavikens sträck och rastande vårfåglar
Försommarfåglar i park och Nolhagavik
Sommar och Nolhagas häckande fåglar
Fågelsträck - sommar och höst från Nolhagavikens fågeltorn
Fåglar i Kongo under årets gång

Småkryp
Småkryp på marken
Småkryp i olika slags vatten
Mikrosmåkryp

Insekter
Skalbaggar - en bepansrad värld
Nolhagas fjärilar
Övriga flygande insekter

Växter
Träd och buskar
Vårens blommer
Sommarens frodiga grönska
Höstens frön och frukter

Mossor och lavar
Nolhagas mossor
Nolhagas lavar

Svampar
Storsvampar i Nolhaga - ätligt eller giftigt?
Mikrosvamparnas värld

Föreställningen Ängel på Alingsås museum

Tryck på bilden för större förstoring.

Visionen om museet/kulturhuset i Alingsås

Det har tagits fram ett förslag om en ny vision kring museet/kulturhuset i Alingsås. Jag tycker att den känns modern och framåtblickande vilket är mycket positivt. Det jag kan sakna är visoner kring byggnadsvård och kulturturism i kommunen där även museet/kulturhuset kan spela en aktiv roll.

Visionen om museet/kulturhuset i Alingsås är att spegla yttringar i samtiden, tillgängliggöra kulturarvet och stimulera fantasin.

Med ovandstående vision som utgångspunkt och med följande åtgärder kan museet/kulturhuset skapa följande:


Samtid
Utställningsverksamheten blir mer samhälls- och samtidsinriktad.

Tidsenliga samhällsfrågor belyses i all verksamhet, gärna speglat ur historiska perspektiv.

Ständig omvärldsbevakning präglar all verksamhet.

Samverkan med institutioner i kommunen, regionen och internationella aktörer genomsyrar allt arbete.


Framtid
Interaktivitet med medborgarna ökar. Ny teknik införs som innebär att kommuninvånarna kan delta i musei- och kulturhusarbetet direkt via nätet t.ex. genom att beskriva och kommentera föremål eller skrifter, bilda intressegrupper osv.

Diversifiering och/eller riktad verksamhet görs för olika grupper. Museet och kulturhus skapar fler individuella lösningar och ger rådgivning anpassad till olika gruppers behov och önskemål.


Dåtid
Öppna magasin skapas. Bilder från föremålssamlingarna, fotoarkiv mm läggs ut på Internet för att öka tillgängligheten av information för allmänheten.

Insamlingspolicy och gallringsplan för föremål fastställs och arbetet genomförs.

Beslut om museisamlingens inriktning antas.


Fantasi
Allting har sin berättelse och berättelserna blir allt viktigare.

All verksamhet utvecklar berättandet och söker nya, tidigare oprövade vägar. I detta arbete utnyttjas alla tekniska hjälpmedel. Användningen av ljud och ljus i den kreativa processen är viktig.


Samarbete
ABM-arbetet skall prövas i full skala, för att visa vilka effekter det kan bli för besökaren. Arkiven, biblioteket och museet enas i ett gemensamt projekt för att skapa ett Alingsåsrum. Ett Alingsåsrum är ett fysiskt rum i Kulturhuset, men även ett virituellt rum på Internet. Det finns plats för media från biblioteket, material från museet, plats för släktforskning, tillgång till de olika arkiven. Ett ABM-arbetssätt skall innebära förändrat arbetssätt.

Ett aktivt samarbete skall ske med Västarvet. Där skall kontakter knytas, samarbete skapas, idéer prövas. En utmaning kan vara att få ett regionalt uppdrag på det som Alingsås är duktiga på, Lights in Alingsås.

Samarbete med separata museer, både nationellt och internationellt, skall göras för att få utbyte av tankar och funderingar, som kan skapa en positiv utveckling för besökaren.

Tätare kontakter och utbyte med överiga museer, lokala hembygdsföreningar, lokala föreningar, som har intresse av att medverka i arbetet med morgondagens museum.

Suchards klubbstuga för roddare

Foto Martin Olsson

I Sörhaga invid Säveån inte så långt från ångbåtsbryggan finner jag den här övergivna byggnaden, en gång ett vackert brunbetsat funkishus, som nu står och förfaller. Om jag inte missminner mig så tillhörde byggnaden chokladfabriken Suchards roddarklubb. Finns det någon som kan verifiera detta? Fakta och personliga minnen tas också gärna emot.

Förslag om att inrätta ett skönhetsråd i Alingsås

Ett förslag har väckts om att inrätta ett skönhetsråd i Alingsås som ska jobba över förvaltningsgränserna. Målet är att kommunen ska bli renare och vackrare. Stadsträdgårdsmästare, gatuchef, stadsplanerare, fastighetsägare, handlare och representanter från Alingsås Futurum föreslås bli medlemmar i skönhetsrådet.

Jag tycker att det är positivt att man lyfter de här frågorna. Dock anser jag att rådet bör ha en bredare kompetens och vara mer konstnärligt och kulturhistoriskt orienterat. Dessutom bör naturvårdsfrågor stå på dagordningen. I Stockholms skönhetsråd sitter två arkitekter, två naturkunniga, två konstnärer, en stockholmskännare, två kulturhistoriker samt fyra politiskt valda. En bra mix. Se mer här.

I deras reglemente står bland annat följande:

Rådet till skydd för Stockholms skönhet har till uppgift, att i frågor som rör Stockholms kommuns offentliga konstverk, konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder eller kommunens och dess omgivningars övriga skönhets-
och naturvärden, vara rådgivare åt kommunens olika myndigheter...

Mode från Alingsås 1957/58

I galleriet på Alingsås museum visas modebilder från Alingsås Bomullsväveri 1957/58. Under några få år i slutet av 1950-talet gjordes försök med egen konfektionsavdelning som tillverkade modekläder av de egna tygerna.

Alingsås museum fyller i år 80 år. Det firas med tre jubileumsutställningar. Nu pågår andra delen på temat textil - väva sy fålla, vari modebilderna ingår.
31 maj – 18 augusti

Alingsås museum
Lilla torget. Fri entré
Öppettider: tis-fre 12-16, lör 10-14, sön stängt

Den svarta bron i Nolhaga park

Här kommer ännu ett handkolorerat vykort signerat hovfotografen Kaleb Torin. Den här gången föreställer bilden Den svarta bron i Nolhaga park som numera är borta. Den låg inte så långt ifrån dagens djurpark. Idag återstår bara Den vita bron invid slottet. Hoppas att Den svarta bron återskapas så småningom. Dylika motsatspar aktiverar min poetiska ådra.

Utredning om Alingsås museums framtida lokalisering

Utredningen, som innehåller en mängd skisser, kan man hitta på första våningen i Alingsås museum. En museivision plus fem alternativa lokaliseringar av museet presenteras. Konsekvenserna och kostnaderna för de olika alternativen specificeras. Här kommer ett litet sammandrag.

Scenario 1 Alströmerska magasinet tillgänglighetsanpassas. En ny trappa och en hiss placeras i det nuvarande trapphuset. Alternativet är billigt men kulturverksamheten kommer även fortsättningsvis delas upp i två huskroppar. Kostnad: 2, 6 milj Hyresökning 260.000.-/år

Scenario 2 En paviljong byggs i museiparken intill Alströmerska magasinet. Museet får större utställningsytor och det kommer finnas plats för ett café med uteservering. Museet blir mer synlig i stadsbilden men även här blir det en uppdelning av kulturverksamheten på två ställen. Kostnad: 15 milj Hyresökning: 1,5 milj/år

Scenario 3 Museet flyttar in i kulturhusets nuvarande lokaler. Det innebär samordningsvinster men utställngsytan kommer att minska drastiskt. Kostnad : 41 - 43 milj Hyresökning: 4,1 - 4,3 milj/år

Scenario 4 Museet flyttar in i ett kulturhus som byggs till. All kulturverksamhet samlas under samma tak men både bibliotekets och museets yta minskar. Det är det dyraste alternativet. Kostnad: 51 - 54 milj Hyresökning 5,1 - 5,4 milj/år

Scenario 5 Översta våningen i Alströmerska magasinet blir kontor. Museets utställningsverksamhet flyttar delvis över till kuturhusets översta plan. Den totala utställningsytan kommer att minska något. Kostnad: 40 - 43 milj Hyresökning: 4,0 - 4,2 milj/år

För min del tycker jag Scenario 2 låter mest intressant. Jag skulle gärna se att man även får in turistbyrån i en sådan byggnad för att knyta ihop kultur och turism.

Granrisastan

Alingsås gick förr under det inte helt smickrande epitetet Granrisastan. Åtskilliga bönder runtom sålde nämligen granris och julgranar främst till områderna västerut där efterfrågan var stor. I granrisbygden ingick större delen av skogsbygderna inom Ale, Borås, Alingsås och Vårgårda kommuner.

Några veckor innan jul var Lilla torget i Alingsås en enda stor granskog. Där fanns julgransförsäljare från alla bygder och trakter. Lambert Stenström från Maryd var den kanske färgstarkaste av dem alla. Det sägs att han endast visade upp den vackraste sidan av granarna. Han skrädde inte heller orden om någon spekulant inte var belåten med hans granar.

Brandtornet från Östra Vattugatan

Här ser vi ett högrest torn av närmast orientalisk karaktär från gatan som idag kallas Östra Vattugränd. Tornet var ett av Alingsås landmärken och tillhörde Väktargården. Det användes till slangtorkning och revs 1955,

Väktargården på Kungsgatan indvid kyrkoparken fungerade tidigare både som polishus och brandstation. Huset uppfördes 1901. Polisen disponerade första våningen mellan 1901 - 1962. Andra våningen bestod av fem lägenheter där brandmännen bodde. 1962 gjordes första våningen om till dagrum, kök, telefvakt, expedition för brandkårens räkning. Huset inrymmer idag en del av kommunen administrativa lokaler.

Klassiska folkhemsserviser på Anna Antik & Design

Adam, Annika, Berså, Birka, Blå Eld, Coq, Elisabeth, Gröna Anna, Koka, Mon Amie, Picknick, Prunus, Pynta, Ruska, Spisa Ribb är klassiska 1900-talsserviser som klingar mycket folkhem. Anna Antik & Design säljer delar av dessa på tradera och postorder, men det går också bra att besöka lagret i hemmet vid Laggarebacken bortom Kvarnberget. Se mer info här.

Landart 2008

I Nolhaga park visar nu Åsa Herrgård en installation på Tornet som hon kallar Global Healing. Se och läs mer om verket här.

I Gräfsnäs slottspark har fyra alingsåsbaserade konstnärer arbetat i workshopform under en vecka och följande verk finns nu att beskåda.
Britta Arvidsson: Pärla
Wally Berg: Flyktväg
Maria Lager: Livsnerv
Agneta Segerfelt: Rötter
Se och läs mer om verken här.

Hans Arnold på Alingsås konsthall

Just nu visas skräckmästaren Hans Arnolds bilder i Alingsås konsthall. Utställningen heter Skräck i sommarnatten och är en underhållande och dynamisk resa in i Arnolds monsterland.

Hans Arnold föddes i Sursee i Schweiz 1925. Hans barndom präglades av en strängt katolsk uppforstran, både i hemmet och i skolan. Tecknandet började med karikatyrer av lärarna. 1936 antogs han till konstfack i Luzern

Han flyttade till Sverige 1948 och kom så småningom att arbeta som illustratör i Svenska Dagbladet och i olika veckotidningar, bl a i Veckorevyn.

Hans Arnold har sina rötter i surrealismen, men teckningarna för också tankarna till 60-talets undergroundbilder och skivomslag och även till seriernas värld. Läs mer om Hans Arnold här.

17 maj - 20 september

Öppettider Alingsås konsthall
mån 12 - 19 tis 12 -16 ons - tors 12 - 18 fre 12 - 16 lör 10 - 14 sön stängt
Sommartider 30/6 - 10/8: mån 11 - 19 tis - ons 11 - 16 tors 11 - 19 fre 11 - 16 lör & sön stängt

Anna Dorothea Grahl

Mellan 1777 och 1788 var en kvinnliga guldsmed verksam i Alingsås. Hon hette Anna Dorothea Grahl och föddes i Göteborg 1725. 1741 gifte hon sig med Mathias Grahl, en guldsmed i Göteborg. När maken dog flyttade Anna Dorothea till Alingsås där hennes bror Petter Wirgman var verksam som guldsmed och tenngjutare. Han är mest känd för att han trotsade myndigheterna genom att hålla fast vid en egenkomponerad tennlegering som ansågs hälsovådlig. Man kan läsa mer om honom på utställningen Gjuta Hamra Smida - tema: metall som för närvarande pågår på Alingsås museum. 1787 gifte Anna Dorothea om sig med guldsmedsgesällen Henric Hasselgren och flyttade till Drängsered i Halland. Hon dog 1794.

Anna Dorothea Grahl framstår som något ganska unikt under 1700-talet. Hon drev utan utbildning en egen verkstad efter sin makes död och fick dessutom använda sitt namn på de alster som lämnade verkstaden. En förklaring kan vara att hon kom från en släkt med många ryktbara guldsmeder.

Bland de guld- och silverarbeten som lämnade Anna Dorotheas verkstad återfinns några i Lena kyrka, Töllsjö kyrka, Christine kyrka samt i Alingsås museum.

Gå hit och tryck på anteckningar om ni läsa mer om henne.

Anna Dorothea lever kvar i namnet på det nätverk av kvinnliga företagare som finns i Alingsås.

Alingsås bomullsväveri

Här är ytterligare ett handkolorerat vykort som bygger på ett fotografi av Kaleb Torin. Det föreställer Lillån med Alingsås bomullsväveri till höger som representerar Alingsås andra storhetstid. Den engelska industrimannen Charles Hill förvärvade Klings fabrik 1861, där även vissa rester av Jonas Alströmers manufakturverk ingick och köpte ytterligare tomtmark på vilken han lät bygga sin textilfabrik Alingsås bomullsväveri. Där tillverkades bland annat ull- och bomullsvävnader och fabriken kom att bli en dominerande arbetsgivare i Alingsås.

Charles Hill hade en patriarkalisk ledarstil men var också en mycket socialt verksam stadsbo som åtnjöt stort förtroende hos alingsåsarna. Han visade en stor generositet gentemot stadens föreningsliv och deltog i många styrelser för att på olika sätt förbättra stadsbornas tillvaro. Charles Hill bidrog också till att ett gasverk byggdes 1863, att Alingsås fick ett stadshotell 1874, att ett badhus byggdes över Lillån invid Väveribron, den tredje av Alingsås bevarade historiska broar som ses på vykortet, att en ångslup köptes in så att alingsåsborna skulle kunna komma ut till öarna i Mjörn. När Charles Hill dog och begravdes 1889 gick alingsåsarna man ur huse för att hedra honom.

I mitten av 1960-talet revs de gamla fabriksbyggnaderna som tillhört Alingsås bomullsväveri, som tillsammans med rivningen av Alingsås bryggeri, utgör de största rivningsskandalerna i Alingsås. En viktig del av stadens historia utplånades.

Landart 2008

Från pressmeddelandet:
I Alingsås kommun finns det 2 parker och 2 torn, Luftvärnstornet i Nolhagaparken och Kanontornet i Gräfsnäsparken. Båda dessa är inriktade på att visa samtidskonst och i år inleder de ett samarbete.

Den 2 maj inleds en workshop i Gräfsnäsparken som sen kommer att pågå från måndag den 5 maj till fredag den 9 maj. Man kommer att kunna se och följa fem konstnärer och deras arbete på platsen. De fem konstnärer är Britta Arvidsson, Wally Berg, Maria Lager, Katarina Fornell och Agneta Segerfelt. De skall arbeta under begreppet Landart, en konstform som utgår från platsen och ofta utnyttjar naturliga material som finns i omgivningarna.

Vernissage den 10 maj kl 12.00 vid Kanontornet.
Konstnärerna kommer att närvara
Utställningen pågår till den 6 juli

Åsa Herrgårds installation Global Healing på Tornet

Kulturföreningen Tornet visar för närvarande Åsa Herrgårds installation, Global Healing, på Luftvärnstornet i Nolhagaparken i Alingsås.

Installationen består av 35 laddade objekt som kommer att sända tankar i vinden om en fredligare värld. De vita objekten består av grangrenar som sänder ut fred, rivna trasor som viskar ut en tanke om att vi måste ta vara på vår natur så att våra barn kan få leva ett bra liv på jorden. Global Healing är en fredlig viskande installation för en bättre värld.

- Åsa Herrgård

Jenny Asplund ställer ut i Skåpet

(1) Hiden Cage Mind
(2) Please Wake Up Rain

Här visas två av de nio bilder som Jenny Asplund för närvande ställer ut i Skåpet, en liten konstscen som man hittar i passagen in till Hjelmqvistska gården, Kungsgstan 26.

Jenny Asplunds projektbeskrivning:

I Skåpet kommer jag att visa ett antal tuschteckningar som jag har bearbetat digitalt och skapat ett slags serie av. Den består av bilder som föreställer olika varelser och människor melankoliska tillstånd.

Mer Alingsåsfunkis

Ytterligare en bild från Sagokonsts vykortsserie utgiven runt 1950. På baksidan av vykortet står det Ålderdomshemmet, Alingsås. Jag kan inte identifiera vilken byggnad det är. Mina tankar gick först till det gamla församlingshemmet vid Norra Strömgatan nyligen ombyggt till bostäder, men fönsterraderna stämmer ej. Tacksam för upplysningar.

Gösta i underlandet

- bland monokeldrottningar och krimskrams. Den här gångens tema hos antik- och designbutiken Göstas koffert som är öppen nu på lördag den 26 april kl 11 - 15

Fåglar i alsumpskogen "Kongo"

(1) Trädkrypare
(2) Grönsiska
(3) Stjärtmes

Från gryning till en bit in på förmiddagarna spelar fåglarna i alsumpskogen Kongo, invid Tallhyddan, upp en fantastisk revelj. Förutom de vanliga fåglarna såsom talgoxe, blåmes, bofink, lövsångare, koltrast, rödhake, nötväcka och gärdsmyg har jag fått se trädkrypare, grönsiska, stjärtmes och mindre hackspett (som jag redan bloggat om) utan alltför mycket ansträngning. Här vandrar min son och jag fram på spångarna med vidöppna sinnen, inneslutna i grönskan och avskärmad från staden. Här får vi möjlighet att spegla oss i det vilda.

Aslögs grotta och Amalie häll på Nolhaga berg

Vi går ånya på upptäcksfärd på Nolhaga berg, den här gången min stora tös och jag. Jag har läst Håkan Sandstedts bok Där stigarna tar slut, 1985. Sandstedt söker ofta upp kommunens ensligaste platser och njuter av naturen och kommer i slang med en rad original som befolkar skogarna. En mängd spännande kulturhistoria får man sig också till livs. Sandsteds två andra böcker i samma genre heter Ödemark och ödetorp, 1956 och Strövtåg i hembygden - och fjällbygden, 1987. Hans böcker är ett måste att ha med sig i renseln när man vandrar i alla stora skogar som omger Alingsås. De förhöjer upplevelsen avsevärt. I Där stigarna tar slut beskriver Sandstedt också sin barndoms Alingsås och Nolhaga.

I gamla tider har Nolhaga berg kallats Korpberget. Det gör än idag skäl för namnet. På en brant klippavsats invid Nolhagahallens parkering upptäcker vi ett korpbo. Lätet låter korp, korp och snart flyger två stora svarta fåglar ut bland bokträden.

Vi är på jakt efter Aslögs grotta bland de frostsprängda klippblocken nedanför korpboet. Dessa block har bildat en naturlig grotta. Enligt folktron var här älvornas boning. Claes Adelsköld, riksdagsmannen och järnvägsbyggaren som lät bygga Nolhaga slott, sprängde på 1800-talet bort några stenar så att grottan skulle bli lite rymligare. Han döpte den sedan till Aslögs grotta efter sin yngsta dotter. Efter en del letande hittar vi grottan och hasar oss ner genom en av grottans två mynningar. Vi kommer ner i en sal som är ungefär tre gånger fyra meter med nästan ståhöjd.

Nästa anhalt är Amalie häll en bit högre upp. En brant slingrande stig leder oss rätt och sista biten får vi hjälp av några trappsteg. Vi kommer upp till en nisch i berget. Ovanför oss skjuter berget ut en bit. Denna vackra plats lät greve Patrik Lewenhaupt, ägare till Nolhaga 1829 - 1845 iordningställa. Namnet fick den efter hans hustru grevinnan Amalie Lewenhaupt. Här fanns tidigare några bänkar och ett bord.

Raine Navin i Skåpet

De här fotografierna av Raine Navin ställdes ut i galleri Skåpet, i passagen intill Hjelmqvistska gården, fram till helt nyligen. De kompletterade hans slipsinstallation på Tornet. Se här.

Rektorsgatan - Brennerivejen

Foto Martin Olsson

Rektorsgatan mellan Willy:s och Alströmergymnasiet är unik i sitt slag i Alingsås. Lite i skymundan har här verksamheter fått utvecklas till synes helt fritt. Här finns replokaler, konstnärsateljéer och en veteranmopedverkstad mitt bland graffiti, en skrotbuss och annat bråte. Jag tror att det är livsnödvändigt för en stad att det finns sådana här områden med låga hyror där människor vågar testa sina kreativa idéer utan något krav på lönsamhet och där det råder en hög toleransnivå vad gäller den yttre miljön. Här föds morgondagens idéer.

Jag kommer att tänka på ett liknande område i Oslo. När man går från city till den charmiga och bohemiska arbetarstadsdelen Grünerløkka, Oslos Haga, passerar man Akerselva. Just här, på Hausmansgaten och Brennerivejen, ligger Oslos fria kulturcentrum. Mitt bland graffiti och rivningskåkar råder ett kreativt kaos. Flera kulturinstitutioner har huserar här såsom den legendariska jazzklubben Blå som arrangerar modern jazz och annan gränsöverskridande musik, konstbokhandeln Torpedo som säljer artist´books, fanziner, video och bokskulpturer, kulturhuset Hausmania (brukarstyrt & byøkelogiskt), Grusomhetens teater och ungdomskulturhuset X-ray . Rätt över den trånga Brennerivejen hänger en jättelik skrotkristallkrona uppbyggd av en mängd krossat glas. Området har även flera andra skulpturer på både land och i vattnet.

Slottet Vikaryd

Slottet Vikaryd eller Ellensdal som det också kallades, invid Mjörn, byggdes 1885-86 av Axel Dickson i italiensk renässansstil. Inredningen var mycket påkostad. 1946 revs slottet och byggnadsmaterial kom att användas i andra byggnader på skilda orter.

Än idag finns delar av grunden kvar. Platsen känns mycket laddad. Ett sexkantigt lusthus i trä står kvar nere vid sjön och en tidig halvt raserad transformator i tegel hittar man en bit ute på ängen. Det senare påminner om en gammal vindmölla i Provence.

Kvarteret Klockan vid sekelskiftet 1900

Här ser vi ännu ett mustigt handkolorerat vykort som är taget av hovfotografen Kaleb Torin. Det föreställer Gasverksbron, en annan av Alingsås historiska broar, och kvarteret Klockan i bakgrunden där flera olika fabriker låg. Idag finns endast Bodéns garveris byggnad kvar som inrymmer bostäder, galleri Rummet, konstnärsateljéer och en italiensk restaurang. Till vänster ser vi det fina pumphuset som fortfarande står kvar. Gasverksbron kallades tidigare Västra bron. Då var den en ranglig träbro som ständigt måste repareras. Dagens vackra stenvalvsbron byggdes 1825. Ursprungligen var bron försedd med handvettar i trä som 1918 ersattes med nya i järn.

Jättegrytan invid Nolhaga berg

Jättegrytan av 1 aln djup och lika bred uti en nedfallen klippa vid pipbruket skriver Carl von Linné i sin Västgöta resa från 1746.

Jag går på jättegrytsjakt med mina två små tjejer bakom Nolhaga trädgård där pipbruket en gång låg. Vi får leta länge i klippbranten innan vi med hjälp av några andra barn äntligen hittar grytan snett bakom boulebanan. Den sitter på sidan av ett jättekast och fungerar bra som fåtölj åt mina tjejer. På samma sten hittar man klotter från 1953.

Jag startar även en ny personlig blogg

En drömmare med öppna ögon - inre och yttre vandringar kommer den att heta. En drömmare med öppna ögon är även titeln på Artur Lundkvists självbiografi. När jag pendlar mellan Alingsås och Göteborg, eller äter frukost på något alingsåscafé under mina skapardagar, skriver jag inte sällan dagbok. Min blogg kommer i huvudsak innehålla utdrag ur denna, sådant som förhoppningsvis har ett allmänt intresse.

Jag kommer att eftersträva en drömsk och poetisk ton i bloggen. Min ambition är att den ska pendla mellan dröm och verklighet, mellan historia och framtid, mellan natur och kultur samt innehålla en blandning av gröna och existenstiella funderingar.

Alingsåsiana kommer att uppdateras ungefär som tidigare.

Adressen är
http://endrommaremedoppnaogon.blogspot.com/

Alingsås Fria Kulturnät

Alingsås Fria Kulturnät är ett nätverk öppet för alla som tycker det är viktigt att vitalisera och utveckla kulturlivet i Alingsås. Nätverket är ett religiöst och partipolitiskt obundet och står fritt gentemot Alingsås kommun.

MÖTESPLATS OCH IDÉLABORATORIUM Alingsås Fria Kulturnät är tänkt att fungera som en mötesplats och ett idélaboratorium. I nätverket står det var och en fritt att samtala och diskutera saker som rör det egna skapandet och kulturlivet i Alingsås, tipsa om egna och andras evenemang, ta initiativ till fester, möten, upprop och insändare, författa skrivelser till kommunala nämnder, hitta samarbetspartners, bilda aktions/arbetsgrupper, initiera kulturprojekt med mera.

HÖGT I TAK En grundtanke är att det ska vara högt i tak inom nätverket. Många skiftande åsikter och kulturprojekt kan rymmas sida vid sida. Med likasinnade drar man igång olika arbetsgrupper för att förverkliga sina idéer.

PLATTFORMEN Målsättningen för Alingsås Fria Kulturnät: Vitalisera och utveckla kulturlivet i Alingsås.Målet ska uppnås genom att nätverket verkar för:

• att öka intresset för olika kulturyttringar
• att skapa kontakter mellan olika kulturutövare
• att skapa kontaktytor mellan olika föreningar/grupper
• att skapa ett kreativt klimat i kommunen
• att driva opinionsarbete i kulturfrågor
• att skapa debatt kring stadsplanering
• att uppmärksamma Alingsås kulturarv
• att skapa förutsättningar för en högre estetisk utbildning i Alingsås

ORGANISATION Alingsås Fria Kulturnät genomsyras av en demokratisk grundsyn. Den har en platt organisation utan vare sig ordförande, styrelse eller ekonomi. På så sätt minimeras arbetet och medlemsavgifter behöver ej tasut. Alla medlemmar kan väcka frågor som sedan dikuteras i samordningsgruppen som administrerar nätverket. Samordningsgruppen är öppen för alla att delta i och utses på årsmötena. Dess främsta uppgift är att sköta mailinglistan, uppdatera hemsidan och fånga upp medlemmarnas förslag. Den har en viss beslutanderätt men övergripande beslut som rör plattform, organisation och hemsidan tas på årsmötena.Nätverket uttalar sig aldrig som organisation utan det är de enskilda medlemmarna som ställer sig bakom upprop, insändare och skrivelser.

BLI MEDLEM För att bli medlem i Alingsås Fria Kulturnät går du med i nätverkets Facebook-grupp: http://www.facebook.com/group.php?gid=121725229485&ref=mf Medlemskapet är kostnadsfritt.

Övergivna platser

Ibland hittar man övergivna platser och i stadens perifera zoner, platser där en verksamhet tidigare har ägt rum och och någon ny så småningom ska ta över. De ligger i ett slags träda där naturen har fritt spelrum. Inte sällan finner man närmast surrealistiska scener. Det finns envärldsomspännande rörelse som kallas "Urban Exploration" vars mål är att upptäcka och utforska just sådana platser. Se vidare här.

Hur ser det ut i Alingsås kommun? Luftvärnstornet på Nolhaga berg är i viss mån en sådan plats och Hindås gamla hoppbacke som "nästan" ligger i Alingsås kommun. Idag fann jag en gammal elcentral nedanför Hälsostudion invid Säveån delvis vandaliserad och besudlad med mer eller mindre rumsrena slagord. Känner ni till fler övergivna platser i stan eller på landsbygden?

En strid ström av namnkunniga artister på MX Rock´n´Roll Bar

Sedan 2005 har en uppsjö av kända artister uppträtt på MX Rock´n´Roll Bar på Norra Strömgatan 40. Många tillhör singer-songwriter-eliten i Sverige och angränsande genrer. Det är inte dåligt att få hit sådana storheter till Alingsås, men det uppmärksammas förvånande lite i lokalpressen. Se kommande program här. Bland annat har följande artister uppträtt på MX(några vid flera tillfällen):
The Soundtrack Of Our Lives
Carla & Plura
Freddie Wadling
Stefan Sundström
Mats Ronader
Caroline af Ugglas
Pugh Rogerfeldt
Lasse Tennander
Staffan Hellstrand
Mikael Wiehe
Wille Crafoord
Dan Hylander
Stefan Andersson
Ola Magnell
Jack Vreeswijk

Alingsås från Nolhaga berg runt 1880

Här ser vi en vy över Alingsås från Nolhaga berg där utsiktsplatsen och luftvärnstornet ligger idag. Observera röken från skorstenarena som tillhörde Alingsås bomullsväveri. Det drevs med ångturbiner vid den här tiden. Bilden är hämtad från det nationalistiskt präglade verket Genom Sverigs bygder - skildringar af vårt land och folk av Herman Hofberg som första gången utkom 1882.

Första bilden av Allings Åås

Jag kör detta inlägg i repris för att jag fått tag i en större och mer komplett bild.

En mycket osann bild av Alingsås från slutet av 1600-talet. Curia är lika med rådhuset. Bilden är hämtat ur Erik Dahlbergs "Suecia Antiqua et Hodierna" som betyder "Det forna och nuvarande Sverige". Det är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige med avbildade städer, slott, herresäten och historiska platser. Erik Dahlberg (1625-1703)var ämbetsman och arkitekt. Bland annat ritade han Skansen Kronan och Skansen Lejonet i Göteborg. Gravyrerna var dock inte med sanningen överensstämmande. Byggnaderan var större och pampigare än i verkligheten och människorna i bilderna ej skalenliga.

Är det någon som kan orientera sig? Vad är det till exempel för bro i förgrunden? Tryck på bilden för att se mer detaljer!

Vänekor betar på Nolhagavikens strandängar

För att bevara strandängarna i Nolhagavikens narurreservat som en rik biotop för olika djur- och växtarter låter man kor beta av området. Alingsås kommun har för detta ändamål införskaffat en handfull individer av den gamla lantrasen väneko.

Vänekor är en kvarvarande rest av allmogekon som förr var allmän i hela landet. Fram till 1992 trodde man att de enda kvarvarande resterna av allmogekon var fjällko och rödkulla. Då fann man en oförädlad sluten besättning av behornade allmogekor hos en lantbrukare i Ulfered i Väne-Ryr i Västergötland. Denna lilla rest allmogekor döptes till Väneko efter fyndorten. Det inrättade omedelbart en sluten stambok för gruppen och så uppstod Föreningen Allmogekon.

Vänekor är mycket tåliga. Färgen är varierande vit/svart, vit/brun och längs ryggraden löper en vit rand. Hornen är spetsiga och pekar framåt. Liksom andra lantraser tål vänekon kyla, klarar sig med magert bete och blir sällan sjuk. Kon väger ca 400 kg, en välväxt tjur kan väga upp till 700 kg.

Förutom vänekon så har Föreningen Allmogekon också tagit på sitt ansvar att bevara ringamålakon och bohuskullan, två andra äldre lantraser.

Dessa lantraser hålls idag som en levande genbank för framtida nyttjande. Om dagens produktionsinriktade husdjursavel skulle hamna snett i något avseende eller om förutsättningarna för produktionen skulle ändras kan man i ett visst läge behöva utnyttja det i flera avseenden unika genmaterialet hos allmogekorna.

Alingsås baksidor

Foto Martin Olsson

En stad består både av fram- och baksidor. Det finns dels officiella, dels inofficiella rum. Anonyma och undanskymda platser är ofta frizoner för olika ungdomsgrupper. Här har jag fotograferat klotter på ett transparent bullerplank i Sörhaga som mer ger associationer till Berlin än till en småstad som Alingsås.

Pål Hollender och Bo Melin på Alingsås Konsthall

BORDERLINE

Bo Melin och Pål Hollender har öppnat en klubb i Alingsås konsthall. På dagtid, under konsthallens vanliga öppettider kan man besöka deras klubb som den ser ut när klubben är stängd. Av enkla träskivor och reglar har konstnärerna byggt upp en klubbinredning med influenser från flera av världens mest kända klubbar, baland annat från The Bagdhad Hunting Club - den enda riktiga nattklubben som fortfarande håller igång där. Men influenser syns också från betydande klubbar i EU och USA. Gemensamt för alla dessa klubbar, som står som förlaga till klubb Borderline, är att praktiskt taget ingen får komma in.

När konsthallen stänger öppnar klubb Borderline som håller öppet hela nätterna. Från tidig kväll till tidig morgon kommer diskodunket från klubben att sprida sig ut över Alingsås centrum under hela utställningsperioden - i drygt en månad. Stroboskop och ljuseffekter lyser upp i kontshallens stora panoramafönster inifrån klubben. Det tunga technodunket, flyers och affischer över hela Alingsås med omnejd lockar nyfikna och festsugna att söka sig till konsthallen.

Klubbens synnerligen exklusiva prägel gör att man inte kan räkna med att komma in. Men att stå utanför är också en upplevelse. Även på utsidan förnimmer man något av intensiteten på insidan av de stängda dörrarna.

Alingsås Konsthall 29 mars - 3 maj
VERNISSAGE: Lördag 29 mars kl 13
ÖPPET: mån 12-19, tis 12-16, ons-tors 12-18, fre 12-16, lör 10-14, sön stängt
Klubben har öppet: 21-07 alla nätter i veckan
VISNINGAR: kväll: 14 april och 28 april kl. 18 lunchvisning varje tisdag kl 12:15
Texten är producerad av Kultur & fritid, Alingsås kommun

Gulärlor i Nolhagaviken

På Nolhagavikens strandängar häckar ett tjugotal par av gulärla Motacilla flava, Fågeln är runt 17 cm och är lätt att känna igen på sin gula undersida och olivgröna rygg. Huvudets färg varierar dock. Sydligare gulärlor har grått på huvudet med vitt ögonbrynsstreck medan nordligare gulärlor är svarta på huvudet och saknar ögonbrynsstreck. Flugor och mygg är dess huvudsakliga föda som gulärlan slår till med sina vingar eller med stjärten. Den plockar sedan upp insekterna från marken , Sången är en något tjippande ramsa av lockläten. Boet byggs på marken av grässtrån och mossa som fodras med hår, ull eller fjädrar. Gulärlan anländer i april-maj och flyttar i augusti-september till vinterkvarteren i tropiska Afrika.

Klappbryggor i Lillån

Här och var kan man fortfarande se trappavsatser ned till de klappbryggor som tidigare fanns i Lillån. Klappbryggor för tvätt förekom förr i tiden både i städer och på landsbygden.

Byk är att äldre ord för tvätt. Det förekommer i gamla talesätt såsom att tvätta andras byk. Förr brukade man samla ihop tvätt till två storbyk om året – vårbyk och höstbyk. Byken hölls utomhus vid ett vattendrag eller en sjökant för att ha god tillgång till vatten. Man kokade vittvätten av lin eller bomull i lut i stora tvättgrytor. Lut tillverkade man själv. Man lade björkkol och björkaska i vatten. Efter tre dygn silades askan och kolet bort. Man fick då en alkalisk lösning som upplöste fett och smuts. Luten blekte tvätten. Efter kokningen tog man upp tvätten och klappade den med klappträn på en bänk eller brygga. Genom kokningen och denna bearbetning försvann luten och den upplösta smutsen. Slutligen sköljdes tvätten i ett vattendrag. Randkläder eller färgade kläder av lin och bomull värmdes sedan i den redan använda luten och klappades och sköljdes. Ylle tvättades i ljummet vatten. Här kan man fördjupa sig mer i hur man tvättade kläder förr i tiden.

Bilden är antagligen tagen från Väveribron intill Alingsås bomullsväveri som låg i kvarteret Hill till höger om bilden. Längst bort ser vi bron som förband Lilla och Stora torget. Observera avsaknaden av bebyggelse på Norra Strömgatan till vänster om Lillån.

Här ser vi ett handkolorerat vykort från sekelskiftet 1900.

Ida Börjel på Poetens plats

Vid vårdagjämningen den 21 mars är det dags för en ny dikt på Poetens plats på Emuernas ö bakom Nolhaga slott. Den är skriven av Ida Börjel som är bosatt i Malmö. Hon arbetar med konceptuell dikt och inspireras av radio, telefoni och datoriserade texter.

Börjel har givit ut två diktsamlingar Sond 2004 och Skäneradio 2006. För Sond mottog hon Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Det går att läsa en intervju med Ida Börjel här.

Teresia Björks nya föreställning Domkraft på Pusterviksteatern

Foto Emelie Lager

Den 18 mars är det premiär för alingsåsaren Teresia Björks dans- och teaterföreställningen Domkraft på Pusterviksteatern i Göteborg. Föreställningen handlar bland annat om män, pengar och bilar som skildras på ett humoristiskt sätt. Manuset står poeten och krönikören Aase Berg för. Domkraft spelas även den 19 mars på samma scen. Läs mer om Teresia Björk på hennes hemsida.

De vackra stenskoningarna invid Lillån

Alingsås första krönikör var Andreas A Knöös (1769 - 1813). Han föddes i Skara och kom efter studier i Uppsala till Alingsås där han fick en rektorstjänst. 1793 skrev Knöös en avhandling på latin över Alingsås som han kallade Dissertatio historico-topographica de Alingsåsia veteri et nova I detta arbete berättas det att 1726 slingrade sig Gredska ström eller Lillån fram mellan dyiga stränder.

Troligtvis kom stensättningarna till 1776, samma år som Gustav III besökte staden. Litteraturen förtäljer nämligen att Färgeribron och stränderna däromkring rustades upp inför kungabesöket. Det kan också hända att man stensatte ån i samband med Fredrik I:s besök i staden 1740.

Till höger i bild ses det nu rivna huset där läkaren Iwan Bratt (1881-1946) hade sin mottagning. Det var hos honom Anita Nathorst, en nära vän till Karin Boye, vårdades. Det var i samband med en vistelse hos henne som Karin Boye tog sitt liv 1941. Iwan Bratt var på sin tid en känd psykoanalytiker och neurosläkare som skrev åtskilliga böcker.

Här ser vi ett handkolorerat vykort från 1940-talet.

Färggräsen vejde, krapp och vau odlades under manufakturtiden

1746 besökte Carl von Linné Alingsås på sin västgötaresa. Bland annat skriver han om de båda plantagerna som låg på södra respektive norra sidan av staden. Det norra plantaget innefattade dagens Plantage, där det odlades tobak, och en bit av Nya Kyrkogården där färggräs växte. De senare användes till färgning av ulltextilier som tillverkades i Jonas Alströmers manufakturverk. Linné skriver att tre olika färgräs odlades: vejde, krapp och vau. Koschenill, ett slags lus som gav röd färg, köptes däremot in till manufakturverket liksom tenn- och järnsalter vilka användes för att skapa fler nyanser.

Än idag vajar vejde, krapp och vau i Alingsås. Besök gärna den lilla örtagården på Plantaget under sommaren för att beskåda dessa färggräs samt andra örter.


Vejde Isatis tinctoria var förr en mycket viktig färgväxt innan indigo blev känd i Europa. Genom en komplicerad jäsningsprocess av bladen erhålls blå färger som bland annat användes till att färga de blå fälten i svenska flaggan. Vejde förekommer vildväxande främst i södra Sverige.


Krapp Rubia tinctoria är en färgväxt vars rötter ger röd färg. Färgen är mycket svår att framställa och har därför till stor del varit för de välbeställda.







Vau eller färgreseda Reseda luteola Hela växten ovan jord nyttjades till gula färger, vilka sägs ha lång hållbarhet. Den användes förr till att färga det gula korset i svenska flaggan. Den förekommer sällsynt i vilt tillstånd i Sverige.







De vackra och unika Överhogdalsbonaderna, daterade till 900-1000 e Kr, är vävda av lin med inslag av ull som växtfärgats med just vejde, krapp och vau. Bonaderna finns att beskåda på Jamtli i Östersund.

Raine Navin står för vårens konsthändelse i Tornet

Foto Martin Olsson

Textilkonstnären och f d HDK-professorn visar en installation med över tusen slipsar i Tornet. Alingsåsare har varit med och skänkt slipsar till konstverket som kommer att visas från den 8 mars till mitten av maj. Här ser vi Raine med några slipsar runt halsen. Kulturföreningen Tornet står som arrangör. Läs mer på föreningens hemsida. Raine Navin ställer också ut några foton i Skåpet i passagen in till Hjelmqvistska gården.

Jenny Hedman, doktorand på Bibliotekshögskolan i Borås, höll ett bejublat tal vid invigningen av konstinstallationen som skedde på Internationella kvinnodagen. Det löd så här:

Jag som tidigare arbetat med konsten i Nolhagaområdet är glad åt den nya lokalen på berget. Som konstvän med genusintresse är det förstås en särskild fröjd att få introducera en konsthändelse som den här vid Tornet.

Men vad är det då som skett här under den gångna veckan?

Upphovsmannen bakom verket är Raine Navin - textilkonstnär som tycks befinna sig på en evig konstnärlig upptäcktsresa. Han har arbetat med slipstemat i decennier. Nu har han alltså intagit tornet och gjort en installation. Av slipsar. ”En man har applicerat slipsar på ett torn.” Falliska vertikala utropstecken, klassiska symboler för det maskulina.

Den direkta symboliken kommer vi bara inte ifrån. Idag på internationella kvinnodagen framstår uttrycket som särskilt starkt – symbolen här uppe tycks stå oomkullrunkelig, som det heter. Har tornet härmed blivit en patriarkatets bastion? Tja, det kunde ju vara ett sätt att se det, men jag ser anledning att ifrågasätta den saken.

Innan vi fördjupar oss mer i detta tycker jag dock att det finns anledning för oss att uppehålla oss en liten stund vid slipsen ”i sig”; denna säregna persedel, dess historik och funktion. Vad säger litteraraturen?

Ordet slips etablerades i svenska språket samtidigt med modet att bära slips under 1800-talets första hälft. Benämningen är ett lånord från tyskans schlips och ordet detsamma som engelskans slip ”remsa”. (Det bör nämnas att sch-ljudet märktes även i den svenska svaningen fram till 1800-talets mitt. Därmed kan det inte betraktas som helt fel att uttala slips som schlips om andan skulle falla på – det låter schwungfullt, tycker jag!) Det ursprungliga skicket att bära en kravatt eller slips lär ha uppstått i det kroatiska rytteriet under trettioåriga kriget, sprunget ur ett praktiskt behov av att hålla ihop kragöppningen i klädedräkten.

Idag står dock inte den praktiska funktionen av slipsbärande i förgrunden utan mer den dekorativa och uniformerande. För att återvända till det symboliska spelet kring slipsen så vill jag gärna hänvisa till Magnus Mörck som är etnolog med särskilt intresse för kläder som identitetsskapande fenomen. Bl.a. har han arbetat i ett projekt ”Den dekorerade mannen” vid Göteborgs universitet. Över tid har han och hans kollegor studerat klädernas och frisyrernas betydelse vid svenskt näringslivs bolagsstämmor.

Han menar att maskulinitet skapas där i en typ av spel eller performance på ett sätt som understryker att män är en grupp som förenas genom sin könsspecifika klädsel, medan kvinnor automatiskt ställs utanför det normala, från gemenskapen, och blir avvikande genom sina annorlunda kroppar och klädsel. Från sina observationer rapporterar Mörck bl.a. om Skandiasstyrelsens ordförandes entré vid stämman 2005:

Ledaren rör varken händer eller kropp: det är bara käkarna som går och han vrider huvudet försiktigt från höger till vänster. Skjortan är vit och slipsen mörk, i detta ljus smälter den samman med kostymen. Denna ledargestalt formar sig själv till en sluten form, som en pelare, orörlig, utan öppning eller tvetydighet i kroppsspråket. Kanske har han blivit instruerad att vara stilla, eftersom han hela tiden visas på två storbildsskärmar där varje detalj avtecknar sig skarpt. Men intrycket är hur som helst effektfullt: företagsledaren som en kostymklädd monolit. /.../ Mot skärmarnas stroboskopiska flimmer ställs en lugn och kylig mansgestalt, samlad, tydlig i kontur. Grafiskt pregnant: svart-vit, slipsen som ett tecken!

Det mest spännande med slipsens tydliga symboliska laddning av makt och maskulinitet – som jag ser det – är dock den möjlighet som därmed öppnar sig för att utmana, leka med och låna slipsen till andra syften och sammanhang. Kvinnor har under olika historiska epoker gjort slipsen till sin, ibland i en sorts androgynt ideal. Under fjolårets Pridefestival i Stockholm skapade Margareta Julle det årets dogtag, eller entrébiljett, i form av en strassbeklädd slips, som en sorts unisex-accessoar som utmanar och avväpnar könsbarriärerna.

Jag skulle vilja säga att den sköna lekfullhet som vilar över Raines verk med 1000-tals slipsar som lever och vinkar från Tornet just associerar till kontrasterna mellan det strängt formella och det levande spontana och överraskande. Man skulle t.o.m. kunna tala om installationen som ett gränsöverskridande, eller en queer lek med symboler.

Efter vårens konstdebatt kan vi fråga oss om Alingsås är redo för en queer lek i schlips. Jag vill gärna tro det – själv finner jag Tornet oemotståndligt i dess nya dräkt och jag vill därför gratulera Raine och alla besökande konstvänner till en ny potent installationen här i Nolhaga.

Med detta vill jag också formellt förklara utställningen invigd.

Kungsgatan på 1910-talet

Här ser ni Kungsgatan österut med Järtas hus till vänster. Café Kronan ligger i bottenvåningen. 1865 flyttade hovrättsrådet Fredrik Rutger Järta till Alingsås och lät uppföra detta hus 1870. Här kom han att leva ett tillbakadraget liv bland sin böcker. Mitt emot huset låg en inhägnad planterad jordlott. När Järta avled 1882 visade det sig att han hade testamenterat såväl Plantaget som denna jordlott till alingsåsarna, som numera går under namnet Järtas park.

Till höger skymtar Kaleb Torins fotoateljé i grönskan som då var försedd med ett torn. Längre bort till vänster reser sig ytterligare ett torn. Alingsås var förr känd som Tornhusens stad. Många torn är tyvärr borta idag, men ett och annat skulle säkert kunna återskapas för att stärka stadens attraktionskraft. Bilden är ett handkolorerat vykort från 1910-talet som tillhör en relativt ovanlig serie.

Närproducerade gårdsdelikatesser på Stora Torget

De flesta lördagar på Stora Torget hittar man K G:s Gårdsdelikatessers vagn. Där kan man hitta ett brett utbud av närproducerade delikatesser såsom ost, sylt och korv från små lokala producenter. Det är ett mycket spännnande sortiment som normalt är svårt att hitta i vanliga livsmedelsbutiker.

Några av leverentörer är Kullings Kalvdans, Påverås Gårdsmejeri, Skattegårdens Lantost, Gäsene Mejeri, Falköpings Mejeri och Bitterna Lamm Andra leverantörer är Nordgårdsost, Hemost, Sivans Osthandel och Havtorn i Väst.